Detta är ett examensarbete som handlar om bytet av värmesystem i Glömminge Kyrka på Öland. Glömminge kyrka har bytt ut sitt gamla värmesystem som gick på direktverkande el mot ett mer kostnadseffektivt och miljöanpassat värmesystem. Det nya systemet har brännare med panna för att kunna värma kyrkan med olika sorters miljöbränslen exempelvis rapsfettsyra. I arbetet beskrivs värmesystemet, bränsletyper samt det styrsystem som används för att styra värmesystemet. Examensarbetet handlar även om vilka nivåer av Relativ luftfuktighet man bör ha i byggnader med känsliga inventarier och vilka åtgärder man kan vidta för att hålla önskad luftfuktighet..

Efterbehandling på sprutbetongen skall enligt regelverk som BV-tunnel och Tunnel 2004 ske direkt efter sprutning. Fukthärdning av sprutbetongen behöver tillämpas då den relativa luftfuktigheten understiger 90 % vid betongytan. Fukthärdning skall då utföras så att betongytan ständigt är fuktig, under hela härdningsperioden fram tills att betongen har fått tillräcklig hållfasthet. Då cementet hydratiseras bildas olika kristaller som ger cementmaterialet dess hårdhet och hållfasthet. Med krympning menas här rörelser i betongen som orsakas av vattenavgång i form av avdunstning från betongen och genom kemiska reaktioner i hydratationsprocessen. Syftet med denna rapport har varit att studera effekten av varierande fukthärdning på sprutbetongen.

Efterbehandling på sprutbetongen skall enligt regelverk som BV-tunnel och Tunnel 2004 ske direkt efter sprutning. Fukthärdning av sprutbetongen behöver tillämpas då den relativa luftfuktigheten understiger 90 % vid betongytan. Fukthärdning skall då utföras så att betongytan ständigt är fuktig, under hela härdningsperioden fram tills att betongen har fått tillräcklig hållfasthet. Då cementet hydratiseras bildas olika kristaller som ger cementmaterialet dess hårdhet och hållfasthet. Med krympning menas här rörelser i betongen som orsakas av vattenavgång i form av avdunstning från betongen och genom kemiska reaktioner i hydratationsprocessen.

Vid produktion av hallon i plasttunnel blir det lätt höga temperaturer varma, soliga dagar. Kombinationen höga temperatur och låg luftfuktighet kan orsaka värme- och vattenstress samt öka angreppen av skadegörare. Syftet med arbetet är att göra en översikt av vilka möjligheter det finns att förbättra och anpassa klimatet i plasttunnlar under plantans vegetationsperiod samt utröna hur hallon (Rubus idaeus) påverkas av olika klimatfaktorer. Följande frågeställningar har varit vägledande: Vilken påverkan har lufttemperatur, luftfuktighet och ljusinstrålning på hallonplantors tillväxt och utveckling? Hur kan lufttemperatur, luftfuktighet och ljusinstrålning styras och mätas vid odling i plasttunnel? Temperaturoptimum för vegetativ tillväxt verkar skilja sig något mellan sommar- och höstbärande hallonsorter.

Luftkvalitén vintertid i stall för frigående värphöns är ett omdiskuterat ämne inom svensk äggnäring. Djurens välfärd är grunden till en effektiv produktion och ventilationen i stallarna har en stor inverkan på detta. I de flesta stall sänks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera värmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lågt och koncentrationen av fukt, koldioxid och ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det är svårt att hålla nivåerna av ammoniak under gränsvärdet på 10 ppm i stall för frigående värphöns vintertid. Med anledning av vikten av en väl fungerande ventilationsanläggning har den ideella föreningen Fjäderfäcentrum i samråd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjäderfästallar. Examensarbetet syftade till att utvärdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanläggningar i stall för frigående värphöns i flervåningssystem, utan tillsatsvärme.

Målet med försöken har varit att ta reda på om det finns en skillnad mellan olika fibervävar och deras effekt på temperatur, luftfuktighet och klimatet under fibervävarna. Försöken är tänkt att utgå från de förhållanden som finns i kulturodlingar av färskpotatis och jordgubbar för att se vilken effekt fibervävarna har på dessa kulturer. Försöket har varit av stort intresse på de två gårdar där de lagts ut, dels för att det inte finns något material som tar upp fibervävarnas effekt på temperatur och luftfuktighet på det sättet som våra försök har varit tänkta att påvisa. Resultaten har visat på olika effekter från de olika vävarna. Utläggning av fältförsken har gjorts på två gårdar i Skåne. Det ena försöket lades ut på Humlegården i Vadensjö i västra Skåne. Det andra försöket placerades i Öllöv utanför Grevie på Bjärehalvön i Nordvästra Skåne. På humlegården i Vadensjö finns en lätt mullhaltig moränlättlera som håller pH-värdet 7,9 och i Öllöv utanför Grevie är jordtypen en mullfattig lerig sandgrovmo med ett pH-värde på 6,8. Försöken kom att behandla fem försöksled där fibervävar av samma fabrikat lades ut i samma miljö med temperaturloggrar placerade i centrum av varje försök för att göra mätningar en gång i halvtimmen på temperatur och luftfuktighet.

Följande studie genomfördes för att undersöka koncentrationsförmågan hos 15-årigafotbollsspelare. 15-åriga barn kan uppleva stora skillnader i prestation inom sin idrott ochstudien utfördes för att försöka identifiera ålderseffekter och ifall dessa är orsaken till varförvissa fotbollsspelare är bättre på att koncentrera sig än andra. Relativ ålderseffekt menar attbarn som är födda tidigt på året ofta presterar bättre inom sin idrott än barn i samma ålder somär födda sent på året (Baker, Schorer, & Cobley, 2010).Totalt undersöktes 207 fotbollsspelande 15-åringar, av dessa var n= 78 flickor och n= 129pojkar. Dessa individer fick svara på en enkät, TAIS ? Test of Attentional and InterpersonalStyle (Nideffer, 1976) angående deras koncentrationsförmåga som sedan analyserades medhjälp av ett envägs ANOVA och Chi2test.Föreliggande studie visade inget samband mellan spelarnas koncentration och derasidrottsliga nivå.

Remitteringar är pengar som migranter skickar till sina ursprungsländer. Syftet med denna studie var att undersöka hur migranter från utvecklingsländer upplever att remitteringarna påverkar livsvillkoren i Sverige samt hur de upplevda livsvillkoren kan förstås utifrån teorier kring social exkludering och relativ fattigdom. För att kunna undersöka detta var utgångspunkten tre frågeställningar: Upplever migranter från utvecklingsländer att remitteringarna påverkar deras val av sysselsättning, och i så fall hur? Upplever migranterna att remitteringarna påverkar deras val av var de bosätter sig, och i så fall hur? Om migranterna inte hade skickat pengar vad hade de valt att lägga dem på då?Metoden för insamling av material var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att det finns migranter vars val av sysselsättning påverkas av att de skickar pengar till sina ursprungsländer, på så vis att de tenderar att prioritera arbete framför utbildning.

Syftet med detta arbete är att med hushållsbarometerns mikro- och makroindex undersöka om ett beteende liknande Keeping Up With the Joneses går att skönja i hushållens konsumtion. Mer specifikt så vill vi med OLS som estimationsteknik använda Konjunkturinstitutets mikro- och makroindex som förklarande variabler för att se om det går att belägga en signifikant påverkan på olika konsumtionsvaror på makronivå. Tanken är att både titta på typiska varor som i litteraturen om relativ konsumtion faller inom begreppet statusvaror, såsom bilar, och varor som faller utanför, såsom mat. Helt i enlighet med uppställd förväntan är inte resultaten men om vi tänker att bilar är den mest uttalade statusprodukten med hög visibilitet och mat den med lägst statussignal är resultaten ändå i enlighet med tesen att individens uppfattning av omgivningen påverkar det enskilda konsumtionsbeteendet..

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilken skillnad av visuell igenkänningsbarhet och perception av 3d-spelgrafik, adapterad från en datorskärm till en mobiltelefonskärm, ger det att använda relativ omskalning och förenkling av objekt i en scen jämfört med att justera färg, silhuett och ljussättning.Undersökningen genomfördes genom att adaptera en 3d-modellerad scen till två olika versioner. En av versionerna av scenen modifierades genom relativ omskalning och förenkling av objekt enligt tidigare forskning inom närliggande område. Den andra versionen av scenen modifierades genom att justera färg, silhuett och ljussättning baserat på teoretiska grunder. Dessa två versioner av en scen jämfördes sedan mot varandra, och mot original scenen de var adapterade ifrån, i en undersökning.  Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ undersökning i form utav semistrukturerade intervjuer.Resultatet av undersökningen visar på viss skillnad i perceptionen av de olika versionerna.  De olika adaptionsversionerna får grafiken att uppfattas olika, och påverkar observationsvänligheten av grafiken. Resultatet visar även på att dessa metoder inte gör grafiken lättare att uppfatta jämfört med original scenen. .

Franchising är ett fenomen som har ökat de senaste åren och vi vill med denna uppsats göra en systematisk empirisk undersökning av dess framgångsfaktorer. Vi har valt att testa detta utifrån Axbergs framgångsfaktorer. Faktorerna har vi utvecklat genom en referensram som möjliggör en betygssättning och analys. Vår hypotes som vi ska testa är: "Axbergs framgångsfaktorer leder till en relativt bättre lönsamhet." Vi har kopplat framgång med relativ lönsamhet för att kunna jämföra de valda fallföretagen med deras branschindex. Vi har valt fem fallföretag där vi insamlar empiri genom intervujer med såväl tagare som givare.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

En ekonometrisk paneldata modell användes för att studera hur antalet förlorade QALYs skiljer sig beroende på valet av mätmetod. Data baserades på individer som skadats i trafiken och som retrospektivt värderat sin hälsorelaterade livskvalitet direkt före olycksfallet och vid olika tidpunkter efter olycksfallet. Tre olika mätmetoder användes: VAS, IHQL, och EuroQol. Förlorade QALYs beräknades för fyra subgrupper. För subgruppen ?svårt skadade/fullt friska före olyckan? var antalet förlorade QALYs störst (0,370) respektive minst (0,130) om det uppmätts med EuroQol respektive IHQL (relativ skillnad var 2,85).